inte uppskattat

Alltså. Ni vet när man spontandropparförbi någon på söndageftermiddagen (nej jag veeet, VEM gör det? åker förbi någon helt oannonserat, man ringer eller MESSAR väl innan?!) och den som öppnar ser allmänt opigg ut och stannar i dörröppningen och pratar och man måste BE om att få komma in? Ni vet då?
 
DÅ kanske det är läge att förstå att det här med spontanbesök kanske inte är helt uppskattat.
 
Just sayin'.
nej, jag är inte helt emot besök, men oannonserade gillar jag inte. alls.
 
Åsa:

Worst kind! Jag brukar låtsas som jag inte är hemma om det mot förmodan ringer på dörren utan att jag fått sms eller ett samtal innan. Jag ogillar det skarpt!

Svar: Jag med! Fast det är svårt nu när man sitter i soffan och det går att se in i vardagsrummet (till soffan) från farstukvisten.. :/ (besöket var inte till mig utan till P så de gick ut i garaget, men ändå - hann ändå bli irriterad) :/
Kattis

Kommentera inlägget här: